Back To Top

Ditt skyddande skal

För att skydda oss mot vind och regn behöver vi ett plagg som håller oss torra. Ett skyddande skal. Det finns en mängd olika material och konstruktioner som är ägnat åt detta viktiga syfte och är man lite av en ”material- och teknologinörd” finns närmast oändliga möjligheter att fördjupa sig i detta ämne! Det finns olika sätt att mäta tygers prestanda i form av vattentäthet, förmåga att släppa ut vattenånga etc. Vi skall inte här fördjupa oss i den diskussionen även om den är intressant och visar att det inte finns några enkla svar. Funktionsplagg som släpper ut ånga från insidan och är vattentäta har antingen en microporös beläggning eller ett laminat ( membran ) applicerat till yttertyget.  

 

Laminat

Beläggning (coating)

Vad kan vi likna det med?

Tänk dig en tapet som fästs på fäggen.

Tänk dig färgen på väggen

Gjord av

Expanderad polytetrafluoretylen (ePTFE), Polyurethan (PU), Polyester

Polyurethan (PU) i olika former

Populära varianter

Gore-Tex, eVent, Membrain Strata, Dermizax

Hyvent, Precip, Entrant

Står emot vatten

Utmärkt

Utmärkt

Andningsegenskaper

Bättre

Bra

Slitstyrka

Bättre

Bra

Vikt

Olika (beror på yttertyg blixtlås etc)

Olika (beror på yttertyg blixtlås etc)

Pris

-

Bättre

Några punkter att fundera på när du köper jacka

Funktion – en regnjacka skall vara vattentät! Och den skall helst ”andas” för att inte göra dig plaskvåt inifrån när du rör dig. Det här med att ”andas” är kanske ett något slarvigt uttryck då ju plagget naturligtvis inte har några lungor att andas med ( uttrycket har varit ett kärt, raljant ämne hos branschens insiders ). Men det är ändå en vedertagen och tacksam benämning då ju nästan alla vet vad som avses. Hos engelsktalande tillverkare används begreppet ”breathable” och tyskspråkiga tillverkare säger ”atmungsaktiv”. Vad som avses är förstås ett plaggs förmåga att släppa ut ånga genom skalet samtidigt som det håller regnet på utsidan. Med ett enkelt uttryck vet vi således vad som avses – ren informationsekonomi.

Oavsett vilken typ av membran eller beläggning ( coating ) som används för att göra ett plagg vattentätt och ändå tillåta ånga passera ut genom tyget, måste du ha möjlighet att ventilera plagget: en tvåvägs dragkedja i fronten ger ökad mångsidighet och gör att du kan öppna jackan och vädra från olika håll. Finns det blixtlåsförsedda öppningar i jackans ärmhålor ( s k pit-zips ) har du ytterligare vädringsalternativ, om bröstfickorna är tillverkade i ett starkt nätmaterial ( mesh ) kan du även öppna dessa och släppa ut överskottsvärme. Om bröstfickorna däremot har dubbla lager av tyg – dvs om ännu ett lager av jacktyg lagts ovanpå jackan vid konstruktionen av jackans fickor, blir det en lösning som av naturliga skäl ”andas” sämre just vid fickorna. Denna konstruktion är dock inte vanlig längre.

Alla regnplagg är behandlade från fabriken med en vattenavvisande finish ( DWR – Durable water repellancy ). Vi har nog lite till mans noterat detta på nya plagg när vattendropparna bara rinner av som pärlor. Denna ytfinish avtar med tiden och efter upprepad tvätt men kan re-aktiveras genom att plagget värms på låg värme med ett strykjärn. Det finns även preparat i handeln som återimpregnerar yttertyget. Även om plagget fortfarande är vattentätt underlättas ”andningen” om inte jackans yttertyg absorberar vatten och blir likt en blöt film vid regn.

Komfort – den ultimata komforten i regn är väl att vara torr och varm innanför jackan. Sedan bör en mångsidig jacka vara tillverkad i något funktionsmaterial enligt resonemanget ovan. Men till begreppet komfort räknas även passform och detaljer i övrigt. Spelar ingen roll om du väljer en jacka i ett dyrt laminat om den skaver i armhålorna eller huvan upplevs för trång. För att ett funktionsplagg skall fungera optimalt är det beroende av att du använder ett funktionsunderställ och mellanlager som är poröst och transporterar fukt väl. Att ha en t-shirt i bomull närmast kroppen och sedan en flanellskjorta som mellanlager ”kortsluter” den funktionskedja vi nyss beskrev. Bomull absorberar fukt istället för att transportera den och torkar långsamt - du känner dig våt och kall trots den dyra fina jackan. Naturligtvis kan du använda bomullsplagg  med jackan för vanligt vardagsbruk då du inte kommer att anstränga dig.

Membran

Oavsett om vi talar om Gore-Tex, Dermizax eller något annat laminat talar vi här om ett tunt membran som lamineras till ett yttertyg av hög kvalitet - oftast i nylon eller polyester där nylonet är något slitstarkare givet samma vikt. För Gore Tex membranet gäller att en vattendroppe är 20 000 gånger större än membranets porer. Samma porer är sedan 700 gånger större än en molekyl vattenånga. Dermizax är ickeporöst och där fungerar ångtransporten genom molekylvandring genom membranet. Membranet lamineras ( punktlimmas ) till yttertyget och måste sedan även skyddas i någon form på insidan. Om man hänger ett löst foder på insidan, ofta en kombination av nätfoder och nylon, får man en konstruktion som kallas 2-lagers ( 2 lager limmas samman ). Om man väljer att även limma själva skyddet på insidan mot membranet får man en s k 3-lagers konstruktion ( tre lager limmas samman - yttertyg, membran, invändigt foder ). 2-lagers konstruktioner upplevs som mjukare och följsammare och är den teknik som används om man tillverkar en jacka med isolering. 3-lagers konstruktion är utmärkt för mycket hård användning. För att göra plaggen helt vattentäta tejpas alla sömmar.

Bild på ett Gore-Tex membran taget av ett elektronmikroskop.

Beläggningar

En tunn microporös beläggning som bakas in i yttertyget. Sedan "jäser" man konstruktionen så att smeten får otaliga små porer. Dessa är många gånger större än en ångmolekyl men mycket mindre än en vattendroppe. Exempel på dessa beläggningar är HyVent och Precip. De flesta beläggningar fungerar utmärkt och är ett prisvärt alternativ till plagg med membran. Notera att denna typ av konstruktion erfarenhetsmässigt slits snabbare än plagg med laminerade membran.

Mikrofiber

Här handlar det om mycket tunna fibrer som vävts så tätt att man bara får mikroskopiskt små hål mellan trådarna. Det vill säga samma grundtanke som hos Gore-Tex och mikroporösa beläggningar. Resultatet blir extremt tättvävda tyger som visserligen inte är helt vattentäta men som har hyfsat bra vattenavvisande egenskaper. Kända märkesnamn är: Pertex, Tactel m fl.

Bomull

Tättvävd bomull med långa fibrer, typ Ventile och Etaproof, ger bra vindskydd med relativt gott skydd mot lättare regn. Fibern sväller i regn och står emot vätan mer än vad man kanske kan tro. Denna väv används i anoraker och vindjackor av hög kvalitet. Färgad bomull blöder i tvätt och efter användning vilket ger dessa jackor ett väderbitet och härligt utseende. I kallt och torrt väder fungerar denna bomull mycket bra eftersom det ”andas” bättre än de flesta andra material i segmentet.

Lär dig motverka supermaterialens begränsningar

Även om vi anser att funktionsplagg med membran eller beläggning fungerar mycket bra så är det liksom alla ”supermaterial” någon form av kompromiss med den mänskliga huden som förebild: Gummi är mer vattentätt, bomull andas bättre o s v. Och visst kan man bli blöt även i en Gore-Tex jacka om man inte tar hänsyn till materialets begränsningar. Som bekant är tillverkarna mer benägna att framhålla produktens fördelar än dess begränsningar. Det man framförallt måste tänka på när det gäller Gore-Tex, Entrant och liknande material är enligt vår erfarenhet följande:

  1. Står du rakt upp och ner i regn fungerar plaggen alltid bra. Men sätter du dig på en blöt toft i ekan kan du bli fuktig i baken (en slags omvänd förångning alternativt kondensering inifrån). Lösning: se alltid till att isolera kontaktpunkter. Det kan räcka med ett kraftigt underställ eller Polartec byxa under.
  2. Materialen klarar inte alltför stora ångmängder samtidigt. Om ångan kondenserar innanför yttertyget blir det blött. Lösning: Hjälp till att ventilera och försök att om möjligt anpassa takten om du upplever att svettningen blir riklig. Klä dig rätt inifrån.
  3. Är det kallt (under -20) finns risk för att vattenångan fryser till is när den träffar yttersta lagret, andningen blir sämre. Lösning: underlätta ventilationen.
  4. Täpper du till porerna utvändigt t ex genom att selens eller ryggsäckens bärremmar ligger dikt an mot tyget, eller sätter du dig på en plastdyna finns risk att den vattenånga du alltid producerar kan kondensera mot tyget på de områden som är tilltäppta. Du blir blöt men fukten kommer inifrån. Lättar du på trycket vid kontaktpunkterna kan ångan driva ut.
  5. Täpper du till porerna inifrån (svett, smuts etc.) får du samma problem. Tvätta med tvättmedel som har förmåga att rensa på djupet. Traditionella tvättmedel och kemtvätt kan ge ett slam som täpper till istället för att öppna porerna. Vi rekommenderar specialtvättmedel typ Sportwash och FiberTec.
sample-bannersample-bannerBYTEN & RETURER
sample-bannersample-bannerKUNDTJÄNST
sample-bannersample-bannerFRI FRAKT
sample-bannersample-bannerPRESENTKORT