Guide: så klär du dig rätt och håller dig varm

May 28, 2019 Comments

Vid kyla stänger kroppen av blodtillförseln till mindre viktiga kroppsdelar och satsar mer av resurserna på att skydda centrala organ i bålen (hjärta, lungor, lever och njure). Huvudet skyddas på motsvarande sätt: Systemet fortsätter att pumpa varmt blod till huvudet för att hålla igång hjärnan och alla vitala sinnesorgan. Men många tar ofta på sig vantar och strumpor när det egentligen är mössa och halsduk som behövs som verkningsfullt skydd mot den pågående värmeförlusten. Här är allt du behöver veta för att hålla dig varm.

Vid kyla stänger kroppen av blodtillförseln till mindre viktiga kroppsdelar och satsar mer av resurserna på att skydda centrala organ i bålen (hjärta, lungor, lever och njure). Huvudet skyddas på motsvarande sätt: Systemet fortsätter att pumpa varmt blod till huvudet för att hålla igång hjärnan och alla vitala sinnesorgan. Men äventyraren tar ofta på sig vantar och strumpor när det egentligen är mössa och halsduk som behövs som verkningsfullt skydd mot den pågående värmeförlusten.

Frusna tår botas med toppluva

När man blir nedkyld reagerar kroppen först genom att reducera blodströmmen i fingrar och tår (ner till 10 % av normalnivå är inte ovanligt). Här sker ofrivilligt en fysiologisk amputation: Genom att minska blodtillförseln i extremiteterna har man raskt gjort sig av med ca 50 % av sin yta. Uppvärmningsbehovet har reducerats och resurserna kan koncentreras på bålens och huvudets mer vitala organ. Men trots att merparten av värmen försvinner från huvudet, nacken och halspulsådern fryser man inte där så länge blodströmmen fungerar. Faktum är att man vid -5°C förlorar hela 50 % av kroppsvärmen via huvudet. Och vid -20°C hela 75 %.

Det är alltså sällsynt huvudlöst att inte använda mössa och skydda halsen i kyla. Den kloke vet också att ta hänsyn till vindens kyleffekt och håller hårt i sin hatt de dagar den riskerar att blåsa av - även om temperaturen råkar vara någon grad över noll.

När du är ute och vandrar gäller det att lära sig att reglera kroppens mikroklimat så att man håller sig lagom på alla sätt. På våra breddgrader är det oftast liktydigt med att förhindra värmeförluster. Värme är ju som bekant en föga trogen färdkamrat. Finns en kallare kropp i närheten sticker värmen bums dit. I någon slags ridderlig Robin Hood-anda ska jämvikt till varje pris uppnås. Energi avges alltid till den kallaste kroppen. Ofta på din bekostnad.

Konduktion (bortledning)

Sätt dig på en iskall sten så får du en omild, men mycket påtaglig praktisk förklaring på detta fenomen. En kropp som har högre temperatur kommer vid beröring med en som har lägre att avge värme tills dess att jämvikt uppnås. Du kommer att känna hur kylan kryper upp i ryggmärgen i samma takt som kroppsvärmen leds ner i stenen. Ordentlig isolering, i synnerhet vid kontaktpunkter som skor, handskar och byxbaken, är enda lösningen. Och tänk på att vatten leder värme 25 ggr snabbare än luft.

Konvektion (strömning)

Enligt min uppslagsbok betyder det ”värmetransport i gas eller vätska orsakad av rörelse i mediet”. Det innebär dels att all luft som du mödosamt värmt upp och samlat i underställ och mellanskikt blåser bort genom en otät jacka. Dels att varmt blod från kroppens inre blandas upp och kyls ner av kallare blod från extremiteterna. Botemedlet är helt enkelt kläder som ger vindskydd. Speciellt viktigt är att det går att stänga till ordentligt vid vrister, handleder och hals. Här strömmar som bekant stora mängder blod ytligt. Viktigt är också snörning kring midjan eller höften och ordentlig tätning av dragkedjor - det håller den varma luften inne och den kalla ute.

Radiation (strålning)

Din kropp omvandlar mat till energi, bland annat i form av infraröd strålning som går ut från huden i alla riktningar. Bar hud och glesa tyger släpper ut stora mängder. Är vi helt nakna blir värmeförlusterna avsevärda. Men när strålningen träffar materia, i vårt fall kläder, bryts den i alla riktningar och ytterst lite når utsidan, dessutom övergår den till konduktion/ledning. Om man tillämpar ett vettigt flerskiktssystem blir värmeförlusterna vid radiation minimal.

Värt att observera: Lägger man en så kallad räddningsfilt i aluminium runt kroppen kommer den att leda bort värmen 9300 gånger snabbare än luft! Och eftersom strålningen ”omvandlas” av tyger och hindras av kondens på folien är de reflekterande egenskaperna tveksamma. Så strunta i folier och satsa på vettiga plagg istället. Med ett tätt ytterskikt och porösa mellanlager ”omvandlas” strålningen till värme som kan hållas kvar i kläderna nära kroppen.

Aluminiumfolier är utmärkta på månen för att reflektera bort solstrålning. Strålningen går genom gaser och lufttomma områden och då det varken finns fukt eller vind på månen fungerar folien bra.

Evaporation (avdunstning)

För mycket fukt kan bli livsfarlig i kall väderlek. Fukten transporteras på olika sätt genom kläderna. Vattenmolekylerna i svettiga och fuktiga kläder skapar direkta kontaktvägar mellan huden och den värmeslukande kylan utanför ytterplagget. Och vatten leder kyla betydligt snabbare än luft (25 gånger snabbare). Därför är det så viktigt att ha underkläder som har förmågan att hålla huden torr och sedan fortsätta med lager som hjälper dig att transportera och ventilera bort vattenånga. Bomull har till exempel en fantastiska sugförmåga som är utmärkt i handdukar, men inte i kläder för kyligt friluftsliv. 

Du kan också bli nedkyld av alltför snabbtorkande underställ, typ syntetiska ”superunderställ”. Torkningsprocessen stjäl mängder av värme från huden. 

Man bör försäkra sig om att kläderna gör det möjligt för en själv att aktivt medverka till ventilering - öppna dragkedjan och kavla upp ärmarna, men vänta alltså i det längsta med att lyfta på hatten.

Upp till 4 liter svett/timme

Man svettas 1-2 liter/timme vid hårt arbete eller vid intensiv värme (i extremfall upp till 4 liter). Men vi förlorar också vätska utan att svettas, exempelvis när vi sött sover i vår sovsäck, via issensibel avdunstning - en diffus avdunstning som ständigt sker från cellmellanrummen. Ca 25 % av kroppsvärmen försvinner ut på detta sätt även i kyla, varav 65 % via huden och 35 % via utandningsluften. Totalt ca 1 liter per dygn. Svettning sker endast via svettkörtlarna och endast när man blir för varm och förbrukar ca 580 kcal energi/liter vid avdunstning.

Den kalla väggens princip

Kondensering innebär att ett ämne i gasform övergår till vätska. Vattenånga som alltid bildas på den varma hudytan kondenseras förr eller senare till vatten. Var det sker beror inte på ångkoncentrationen utan på den relativa fuktigheten - på luftens förmåga att bära vatten. Ju varmare luften är desto större förmåga har den att ta upp fukt. Och omvänt, ju kallare den blir desto mer av ångan övergår till vätskeform. Vattenånga söker sig mot rummets kallaste yta. Jämför hur potatiskoket hemma på spisen gör att fönsterrutorna immar igen = den kalla väggens princip. Man har visat att vattenångans kondensering i tjocka vinterkläder sker ett par centimeter från kroppsytan. Det betyder dels att de yttre klädlagren är lika viktiga som underkläderna när det gäller att minska värmeförlust på grund av svettning. Men också att klädernas ”sugförmåga” egentligen inte är så väsentlig som deras förmåga att släppa genom vattenångan annat än vid mycket hård ansträngning - typ Vasaloppsåkning. De stora volymerna vattenånga transporteras ju inte genom fibrerna i plaggen utan i luftmellanrummen mellan fibrerna. Kläderna bör vara så porösa och välventilerade som möjligt så att inte kondensvatten som samlats i de yttre klädlagren kan sugas tillbaka mot huden igen.

Ull är alltid ett bra material eftersom det är en fiber som på kemisk väg kan ta hand om vatten så att det inte blir blött. Ullfibern värmer därför även i fuktigt tillstånd, eller närmare bestämt tills det blir mättat, vilket det blir när fibern tagit hand om fukt motsvarande 33 % av sin egen vikt. Vid måttlig svettning är det ingen risk för mättning.

En del av oss har fått lära sig att nyckeln till lycka och välbefinnande i friluftslivet är ett superunderställ närmast huden, följt av den klassiska flanellskjortan och ytterst en tät vindjacka. När skjortan blir blöt stannar man och byter till en torr. Men det finns betydligt effektivare sätt att må bra.

Torr = Varm

Något av det sämsta man kan göra är alltså att iförd jeans och flanellskjorta slå sig till ro på en iskall sten efter en svettig toppbestigning. Ok, vi har också sett välmenande skrifter som hävdar att man inte behöver specialutrustning på fjället, att de vanliga jeansen och sweatshirten duger utmärkt. Motivet är förmodligen att man tror att vi är rädda för att gå i fjällen och så vill man på det här sättet avdramatisera det hela. Lovvärt i och för sig. Men varför ska man frysa när det är så lätt att undvika. Alla vet dessutom att vinden har mycket stark kyleffekt. Så blåser det upp till 10-15 sekundmeter är man klart illa ute i sina fuktiga jeans, även om termometern visar ett par plusgrader. +10°C anses vara gränsen då vi riskerar att må dåligt. Vi rekommenderar varmt ett modernt flerskiktssystem där man lager för lager utnyttjar bästa tänkbara material även på enkla turer och även sommartid. Man får helt enkelt trevligare så.