Guide: så funkar skalkläder

May 31, 2019 Comments

För att skydda oss mot vind och regn behöver vi ett plagg som håller oss torra. Ett skyddande skal. Det här är en guide om hur skalkläder funkar.

För att skydda oss mot vind och regn behöver vi ett plagg som håller oss torra. Ett skyddande skal. Det finns en mängd olika material och konstruktioner som är ägnat åt detta viktiga syfte och är man lite av en ”material- och teknologinörd” finns närmast oändliga möjligheter att fördjupa sig i ämnet. Det finns olika sätt att mäta tygers prestanda i form av vattentäthet, förmåga att släppa ut vattenånga etc. Vi ska inte fördjupa oss vidare i den diskussionen även om den är intressant och visar att det inte finns några enkla svar. Funktionsplagg som släpper ut ånga från insidan och är vattentäta har antingen en microporös beläggning eller ett laminat ( membran ) applicerat till yttertyget.  

Här är några saker att fundera över när du köper jacka

Funktion – en regnjacka ska vara vattentät! Och den ska helst ”andas” för att inte göra dig plaskvåt inifrån när du rör dig. Det här med att ”andas” är ett något slarvigt uttryck, men det är ändå en vedertagen och tacksam benämning då ju nästan alla vet vad som avses. Vad som avses är förstås ett plaggs förmåga att släppa ut ånga genom skalet samtidigt som det håller regnet på utsidan. Det fungerar, men bara till en viss gräns.

Oavsett vilken typ av membran eller beläggning (coating) som används för att göra ett plagg vattentätt och ändå tillåta ånga passera ut genom tyget, måste du därför ha möjlighet att ventilera plagget: en tvåvägs dragkedja där fram ger ökad mångsidighet och gör att du kan öppna jackan och vädra från olika håll. Finns det blixtlåsförsedda öppningar i jackans ärmhålor (sk pit-zips) har du ytterligare vädringsalternativ, om bröstfickorna är tillverkade i ett starkt nätmaterial (mesh) kan du även öppna dessa och släppa ut överskottsvärme. Om bröstfickorna däremot har dubbla lager av tyg – dvs om ännu ett lager av jacktyg lagts ovanpå jackan vid konstruktionen av jackans fickor, blir det en lösning som av naturliga skäl ”andas” sämre just vid fickorna. Denna konstruktion är dock inte vanlig längre.

Alla regnplagg är sedan också behandlade från fabriken med en vattenavvisande finish (DWR – Durable water repellancy). Det är det som gör att vattendropparna bara rinner av som pärlor. Denna ytfinish avtar med tiden och efter upprepad tvätt men kan re-aktiveras på olika sätt. Det finns bland annat preparat i handeln som återimpregnerar yttertyget. Även om plagget fortfarande är vattentätt underlättas ”andningen” om inte jackans yttertyg absorberar vatten och blir likt en blöt filt vid regn.

Komfort – den ultimata komforten i regn är att vara torr och varm innanför jackan. Sedan bör en mångsidig jacka vara tillverkad i något funktionsmaterial enligt resonemanget ovan. Men till begreppet komfort räknas även passform och detaljer i övrigt. Spelar ingen roll om du väljer en jacka i ett dyrt laminat om den skaver i armhålorna eller huvan upplevs för trång. För att ett funktionsplagg ska fungera optimalt är det beroende av att du använder ett funktionsunderställ och mellanlager som är poröst och transporterar fukt väl. Att ha en t-shirt i bomull närmast kroppen och sedan en flanellskjorta som mellanlager ”kortsluter” denna funktionskedja. Bomull absorberar fukt istället för att transportera den och torkar långsamt - du känner dig våt och kall trots den dyra fina jackan. Naturligtvis kan du använda bomullsplagg  med jackan för vanligt vardagsbruk om du inte kommer att anstränga dig.

Membran - Oavsett om vi talar om Gore-Tex, Dermizax eller något annat laminat talar vi här om ett tunt membran som lamineras till ett yttertyg av hög kvalitet - oftast i nylon eller polyester där nylonet är något slitstarkare givet samma vikt. För Gore Tex-membranet gäller att en vattendroppe är 20 000 gånger större än membranets porer. Samma porer är sedan 700 gånger större än en molekyl vattenånga. Dermizax är ickeporöst och där fungerar ångtransporten genom molekylvandring genom membranet. Membranet lamineras (punktlimmas) till yttertyget och måste sedan även skyddas i någon form på insidan. Om man hänger ett löst foder på insidan, ofta en kombination av nätfoder och nylon, får man en konstruktion som kallas 2-lagers (2 lager limmas samman). Om man väljer att även limma själva skyddet på insidan mot membranet får man en så kallad 3-lagers konstruktion (tre lager limmas samman - yttertyg, membran, invändigt foder). 2-lagers-konstruktioner upplevs som mjukare och följsammare och är den teknik som används om man tillverkar en jacka med isolering. 3-lagers-konstruktion är utmärkt för mycket krävande användning. För att göra plaggen helt vattentäta tejpas alla sömmar då de annars skulle läcka.

Beläggningar - En tunn mikroporös beläggning som bakas in i yttertyget. Sedan "jäser" man konstruktionen så att smeten får otaliga små porer. Dessa är många gånger större än en ångmolekyl men mycket mindre än en vattendroppe. Exempel på dessa beläggningar är HyVent och Precip. De flesta beläggningar fungerar utmärkt och är ett prisvärt alternativ till plagg med membran. Notera att denna typ av konstruktion erfarenhetsmässigt slits snabbare än plagg med laminerade membran.

Mikrofiber - Här handlar det om mycket tunna fibrer som vävts så tätt att man bara får mikroskopiskt små hål mellan trådarna. Det vill säga samma grundtanke som hos Gore-Tex och mikroporösa beläggningar. Resultatet blir extremt tättvävda tyger som visserligen inte är helt vattentäta men som har hyfsat bra vattenavvisande egenskaper. Kända märkesnamn är Pertex, Tactel m fl.

Bomull - Tättvävd bomull med långa fibrer, typ Ventile och Etaproof, ger bra vindskydd med relativt gott skydd mot lättare regn. Fibern sväller i regn och står emot vätan mer än vad man kanske kan tro. Denna väv används i anoraker och vindjackor av hög kvalitet. Färgad bomull blöder i tvätt och efter användning vilket ger dessa jackor ett väderbitet och härligt utseende. I kallt och torrt väder fungerar denna bomull mycket bra eftersom andningsförmågan är bättre än de flesta andra material i segmentet.

Lär dig motverka supermaterialens begränsningar

Även om funktionsplagg med membran eller beläggning fungerar mycket bra så är det liksom alla ”supermaterial” någon form av kompromiss med den mänskliga huden som förebild: Gummi är mer vattentätt, bomull andas bättre och så vidare. Och visst kan man bli blöt även i en Gore-Tex-jacka om man inte tar hänsyn till materialets begränsningar. Som bekant är tillverkarna mer benägna att framhålla produktens fördelar än dess begränsningar.

Tänk på följande:

-Står du rakt upp och ner i regn fungerar plaggen alltid bra. Men sätter du dig på en blöt toft i ekan kan du bli fuktig i baken (en slags omvänd förångning alternativt kondensering inifrån). Lösning: se alltid till att isolera kontaktpunkter. Det kan räcka med ett kraftigt underställ eller Polartec-byxa under.

-Materialen klarar inte alltför stora ångmängder samtidigt. Om ångan kondenserar innanför yttertyget blir det blött. Lösning: Hjälp till att ventilera och försök att om möjligt anpassa takten om du upplever att svettningen blir riklig. Klä dig rätt inifrån.

-Är det kallt (under -20) finns risk för att vattenångan fryser till is när den träffar yttersta lagret, andningen blir sämre. Lösning: underlätta ventilationen.

-Täpper du till porerna utvändigt t ex genom att selens eller ryggsäckens bärremmar ligger dikt an mot tyget, eller sätter du dig på en plastdyna finns risk att den vattenånga du alltid producerar kan kondensera mot tyget på de områden som är tilltäppta. Du blir blöt men fukten kommer inifrån. Lättar du på trycket vid kontaktpunkterna kan ångan driva ut.

-Täpper du till porerna inifrån (svett, smuts etc.) får du samma problem. Tvätta med tvättmedel som har förmåga att rensa på djupet. Traditionella tvättmedel och kemtvätt kan ge ett slam som täpper till istället för att öppna porerna. Vi rekommenderar specialtvättmedel typ Sportwash och FiberTec.